Metod

Strategigenerator är en grammatik. Den sätter ihop meningar av svenska ord och fraser efter fasta regler: substantiv böjs i genus, numerus och bestämdhet, adjektiv kongruerar och bisatser får rätt ordföljd. Det finns ingen språkmodell och ingen slump utöver ett nummer. Samma nummer och samma inställningar ger alltid samma text.

Tre dokumenttyper

Ett reglage går från policy till plan. Var på skalan dokumentet ligger avgör vilken typ det blir, och inom typen hur stor andel av meningarna som är åtgärder med ansvar och tid i stället för ställningstaganden och påståenden.

Policy: Syfte och omfattning, styrande principer, roller och ansvar, uppföljning och begrepp. Ställningstaganden och principer, kort (1-7 sidor, standard 3).
Strategi: Peter Compos tio diagnosfrågor för en strategi: omfattning, vision, mål, förutsättningar, utmaning, själva strategin, omvärld, vägval, ansvar och uppföljning. Till det kommer bakgrund, fokusområden och en handlingsplan. Compos tio avsnitt, fokusområden och en handlingsplan (4-20 sidor, standard 10).
Plan: Inledning, bakgrund, syfte och mål, förutsättningar, koppling till andra styrdokument, fokusområden med nuläge, mål och åtgärder, genomförande, ekonomi, uppföljning och revidering, nyckeltal och ordlista. Fokusområden med nuläge, mål och åtgärdstabeller (4-20 sidor, standard 17).

Längden och avsnitten är tagna från verkliga dokument: 825 svenska policyer, strategier och planer i forskningsprogrammets samling. En policy är där 3 sidor i median, en strategi 10 och en plan 17. Längre text ger fylligare fokusområden, inte fler.

Reglagen

Varje reglage ändrar en egenskap hos texten och låter de andra vara. Allt är påhittat oavsett inställning. Det som ändras är textens form, vilket också är det enda ett textmått kan se.

Kraft i påståenden: Hur stor andel av påståendena om världen som görs med full kraft ("det är odiskutabelt att", "forskningen visar"). Vid 0 garderas allt, vid 1 påstås allt. Löftenas kraft har ett eget reglage.
Kraft i löften: Hur starkt organisationen lovar: "Vi ska" och "Vi kommer att" vid 1, "Vi avser att" och "Vi bör" vid 0. Gäller åtagandena, åtgärderna och ställningstagandena.
Skenprecision: Hur stor andel av satserna som låter bestämda: en namngiven aktör, en åtgärd, en siffra eller ett årtal. Ju högre reglaget står, desto fler av åtgärderna är tomma ("främja …", "se över …"), och vid 1 är alla det. Målen får SMART-form men säger ändå ingenting.
Skenbelägg: Hur stor andel av påståendena som bär något som ser ut som ett belägg: en källa, en undersökning, en siffra, ett ramverk ("i enlighet med Agenda 2030") eller en inledning som "Forskning visar att". Allt är påhittat, och löften bär aldrig belägg.
Undanglidning: Hur stor andel av svaren som glider undan: processen i stället för resultatet, nuläget i stället för målet, en formel i stället för ett besked.
Register: Hur mycket av förvaltningsspråkets egna ord som tas med: styrdon, etiketter, effektord, förkortningar och jämförelser utan jämförelsepunkt.
Sammanhang: Hur mycket texten hänger ihop: nyckelord som återkommer, ord som syftar tillbaka, fokusområden som går igen i tabeller och uppföljning, och bindeord mellan avsnitten.
Tvetydighet: Hur stor andel av meningarna som går att läsa på två sätt, som "effektivisera verksamheten". Under texten visas båda läsningarna för varje sådant uttryck i texten. Några står i fasta fraser, så de kan finnas också på noll.
Löften: Hur stor andel av meningarna som lovar något om framtiden ("Vi kommer att …", "Under perioden ska vi …"). Skenprecisionen avgör hur bestämt löftet är. Dokumentet kan också få två löften som drar åt var sitt håll, i olika fokusområden.
Ordsallad: Hur fritt orden dras. Vid 0 passar de ihop: personer står där personer hör hemma, en jämförelse som "ökad" står framför något som kan öka, och negativa ord står bara i utmaningen. Vid 1 dras de fritt ur hela ordförrådet, utom organisationens egna ord, som alltid stämmer med dokumentets.

Profilerna

En profil är en färdig uppsättning av reglagen. Den som ändrar ett reglage under Avancerat får valet Eget.

Typisk: Som en vanlig strategi: lite av allt.
Kategorisk: Allt påstås med full kraft, inget är bestämt och inget har belägg.
SMART men tom: Siffror, årtal och mått som inte betyder något.
Garderad: Allt garderas, med förvaltningsspråk och undanglidning.
Tvetydig: Ord och meningar som går att läsa på två sätt.
Ordsallad: Varje mening för sig och orden dragna fritt ur hela ordförrådet. Bara organisationens egna ord stämmer med dokumentets.
BS max: Allt på max: kraft i påståenden och i löften, skenprecision, skenbelägg, undanglidning, förvaltningsspråk, sammanhang, tvetydighet och löften, med orden som passar ihop och alla fem brister.

Strategimeningens fem brister

I avsnittet Strategin står meningen "Vår strategi är att …". Peter Compo formulerar fem frågor som underkänner en sådan mening. Generatorn kan skriva en mening som faller på vilka av dem man vill, eller en mening som klarar alla fem.

Motsatsen är absurd. Är motsatsen till påståendet absurd? Då är det ett mål eller en kliché, inte en strategi.
Innehåller siffror. Innehåller påståendet siffror? Då är det ett mål eller en taktik.
Upprepar målet. Upprepar påståendet den överordnade formuleringen (målet eller visionen)?
Väljer inte bort något. Utesluter påståendet något eller någon? En strategi som inte väljer bort är ingen strategi.
Är en lista. Är påståendet en lista av prioriteringar, pelare eller initiativ?

Tre prov på strategimeningen

Under varje strategi prövas strategimeningen på tre sätt som forskningen om tomma formuleringar beskriver.

Vänd på den: Samma mening med ett inte. Låter den lika rimlig? Då har den ursprungliga meningen inte sagt något som går att ta ställning till.
Byt ut innehållet: Samma form med nya ord i varje öppen plats. Om bytet inte gör någon skillnad var det inte orden som bar meningen.
Vem kan vara emot?: Om ingen rimligen kan vara emot, har meningen inte valt bort något.

Två läsningar

Med reglaget Tvetydighet skriver generatorn meningar som går att läsa på två sätt, som "effektivisera verksamheten": sänka kostnaderna, eller ge bättre service för samma pengar. Båda läsningarna skrevs in när listan byggdes och visas under texten. Listan tar med varje mening där ett av uttrycken står, också när det kommer med i en fast fras. Reglaget styr alltså hur många uttryck generatorn själv lägger in, och på noll kan listan ändå ha några. Tvetydighet är inte samma sak som tomhet. Den låter olika läsare ställa sig bakom samma ord.

Nonsensarmen

Nonsensarmen behåller grammatiken och byter förvaltningsspråkets ord mot vardagliga ord av samma ordklass och böjning. Kvar blir formen utan registret. Den används som kontroll: ett mått som ger floskler högre värden än nonsens läser orden och inte bara strukturen.

Att återskapa en text

Varje text har en permanent länk. Den innehåller numret, typen, längden, alla inställningar, datumet i kolofonen, generatorns version och en kontrollsumma för ordlistorna. Kolofonen längst ned i texten anger samma sak. Texter som skapas med formuläret sparas, högst 100 i timmen för hela sajten och 20 i timmen från samma adress, och länken till en sparad text visar samma text även när generatorn har ändrats.

Vad den används till

Generatorn tas fram inom forskningsprogrammet STRATEGIOS. Eftersom varje texts egenskaper är kända i förväg kan den användas för att pröva om textmått svarar på det de ska mäta, och inte på något annat. Texterna säger ingenting om hur verkliga strategier är skrivna.

Idén kommer från Peter Sestofts danska Stokastisk rapportgenerator från 1996. Ingen kod och ingen mening är lånad därifrån. Källorna bakom varje del finns under Källor.