Strategigenerator

Policy–plan:

0,5

Var på skalan från policy till plan dokumentet ligger. Under 0,34 blir det en policy, till 0,66 en strategi och över det en plan. Inom typen styr läget hur stor andel av meningarna som är åtgärder med ansvar och tid.

Sidor

Lämna tomt för typens vanliga längd: policy 3, strategi 10 och plan 17 sidor, medianen i de verkliga dokumenten. En policy kan vara 1-7 sidor, en strategi och en plan 4-20.

Kraft i påståenden:

0,5

Hur stor andel av påståendena om världen som görs med full kraft ("det är odiskutabelt att", "forskningen visar"). Vid 0 garderas allt, vid 1 påstås allt. Löftenas kraft har ett eget reglage. (0 = garderat, 1 = kategoriskt)

Kraft i löften:

0,5

Hur starkt organisationen lovar: "Vi ska" och "Vi kommer att" vid 1, "Vi avser att" och "Vi bör" vid 0. Gäller åtagandena, åtgärderna och ställningstagandena. (0 = förbehållsamt, 1 = bindande)

Skenprecision:

0,3

Hur stor andel av satserna som låter bestämda: en namngiven aktör, en åtgärd, en siffra eller ett årtal. Ju högre reglaget står, desto fler av åtgärderna är tomma ("främja …", "se över …"), och vid 1 är alla det. Målen får SMART-form men säger ändå ingenting. (0 = vagt, 1 = skenprecist)

Skenbelägg:

0,2

Hur stor andel av påståendena som bär något som ser ut som ett belägg: en källa, en undersökning, en siffra, ett ramverk ("i enlighet med Agenda 2030") eller en inledning som "Forskning visar att". Allt är påhittat, och löften bär aldrig belägg. (0 = inga belägg, 1 = belägg överallt)

Typ av skenbelägg Skenbelägg av alla slag (källa, process, regel, statistik, ramverk) Blandat (mätning, källa, hänvisning) Mätning med siffror Källa utan hänvisning Källa med hänvisning Imponerande statistik Hänvisning till processen Hänvisning till regler Slogan som skäl

Används bara när Skenbelägg är större än 0.

Undanglidning:

0,2

Hur stor andel av svaren som glider undan: processen i stället för resultatet, nuläget i stället för målet, en formel i stället för ett besked. (0 = rakt, 1 = undanglidande)

Register:

0,4

Hur mycket av förvaltningsspråkets egna ord som tas med: styrdon, etiketter, effektord, förkortningar och jämförelser utan jämförelsepunkt. (0 = sparsamt, 1 = tätt)

Sammanhang:

1

Hur mycket texten hänger ihop: nyckelord som återkommer, ord som syftar tillbaka, fokusområden som går igen i tabeller och uppföljning, och bindeord mellan avsnitten. (0 = varje mening för sig, 1 = sammanhängande)

Tvetydighet:

0,3

Hur stor andel av meningarna som går att läsa på två sätt, som "effektivisera verksamheten". Under texten visas båda läsningarna för varje sådant uttryck i texten. Några står i fasta fraser, så de kan finnas också på noll. (0 = entydigt, 1 = tvetydigt)

Löften:

0

Hur stor andel av meningarna som lovar något om framtiden ("Vi kommer att …", "Under perioden ska vi …"). Skenprecisionen avgör hur bestämt löftet är. Dokumentet kan också få två löften som drar åt var sitt håll, i olika fokusområden. (0 = inga löften, 1 = bara löften)

Ordsallad:

0

Hur fritt orden dras. Vid 0 passar de ihop: personer står där personer hör hemma, en jämförelse som "ökad" står framför något som kan öka, och negativa ord står bara i utmaningen. Vid 1 dras de fritt ur hela ordförrådet, utom organisationens egna ord, som alltid stämmer med dokumentets. (0 = orden passar ihop, 1 = ordsallad)

Vardagsord i stället för förvaltningsspråk

En kontroll som kallas nonsensarmen: samma grammatik, men förvaltningsspråkets ord byts mot vardagliga. Det som återstår är formen.

Nummer

Lämna tomt för ett slumpat nummer. Behåll numret för att se vad ett reglage ändrar i samma text.